skogspromenad.
min egen röst i mina egna öron i min egen tystnad. skogsprassel, känslopyssel, berghäll under min kropp, grönrandiga vantar och oknutna kängor, sus i trädtopparna, höstlöv, himmel.

om jag accepterar mig spelar det mindre roll om andra gör det.
om jag omfamnar mig, respekterar alla känslorna, behöver jag inte vara lika rädd för att andra inte ska göra det.

nu ska jag duscha i skållhett vatten tills värmebedövningen i huden är det enda verkliga.