metamorfos

munsår, torra läppar, afte, trötthet, känslan av att vara stor&klumpig.

fortfarande tankarna men inte lika stort gensvar.

min självkänsla är ett pussel jag inte kan lägga klart.
mest små fingervisningar om större tankekontinenter. måste tillskriva mig själv betydelse. måste tro att jag har något att erbjuda andra. något som är genuint, i grunden jag, förställelsen är inte jag. att ta varandra i handen, upptäcktsresa i varandras sinnen. det är det jag vill vara med om. inte parasitliknande rädsla att nu kanske de lämnar mig om jag beter mig såhär. så nära, och så långt bort, och så nära, och

slänger tankarna rakt ner i asfalten. hjärtat pulserar, och jag pulserar.

du-dunk.
du-dunk.