samtidigt som inga känslor är förbjudna; hur mycket ska jag bejaka dem? mellanting och balans. svårt.
lunchen vänder sig i magen på mig, jag vill säga att jag inte borde äta. en del av mig tycker det. jag vill säga att jag känner mig misslyckad, att jag är misslyckad. att jag vill vända ut på allt jag är och...
... känslan börjar som ett frö och späs på. av hur jag värderar den. man kanske kan acceptera utan att bejaka? eller att acceptera är att bejaka, antar jag. jag vet inte, jag vet inte riktigt hur man gör. orkeslös, trött.
why this constant desire to be someone else?
konstruktivitet mot destruktivitet. pessimism mot optimism.
shut my words up.
torsdag, oktober 19, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar